
Lamaen likar i utgangspunkte ikkje at ein tek på dei. Derfor har eg klappa mykje på dei, medan dei får godbitar. Dermed forbind dei kontakt med noko posetivt. Resultatet blir at Tuva og Andreas kan klappe Stian, utan at han går bort frå dei.
Det sett ein ekstra spiss på turen når ein har lamane spaserande rundt:)
